Det är många som har varit oroliga för att åka fast på grund av att de laddat ner någon film eller lite musik via fildelningsnätverk. Polisen lägger visserligen inte ner jättemycket jobb på det här, utan prioriterar andra fall, men när det kommer in polisanmälan och åtal så leder det till rättegång.
Mardrömmen har varit att drabbas av absurda böter, helt utan proportion till andra, och betydligt mer grova, brott. Detta trots att regeringen och riksdagen under införandet av Ipred-lagen, hävdade att man inte kommer lägga resurser på att jaga privatpersoner och ungdomar. Det här visade sig vara en lögn.
Ett av de mest uppmärksammade fallen den sista veckan handlade om en 15-årig elev som hade laddat ner 24 filmer och haft ett par av dessa på uppladdning – det har inte framgått i artiklarna, men om man läser mellan raderna handlar det om BitTorrent. I och med att BitTorrent delar ut filen samtidigt som den laddas ner.
Igår friades den 15-årige pojken av Göteborgs tingsrätt då de inte ansåg att han haft för uppsåt att bryta mot lagen. Åklagaren kommer att överklaga till hovrätten, och det ska bli väldigt intressant att se huruvida de dömer annorlunda.
Om även hovrätten friar 15-åringen betyder det att man i framtiden kan få problem att döma privatpersoner som fildelat för privat bruk.
60-åring i Uppsala dömd för fildelning
Nu läser jag om en 60-åring från Uppsala som laddat ner 2880 låtar från fildelningsnätverket Direct Connect. Just DC är rätt enkelt för exempelvis Antipiratbyrån skaffa bevis mot, då användare delar ut sina nerladdade filer.
Det går således att lätt se från vilket IP-nummer fildelningsbrottet sker. I BitTorrent är det tekniskt svårare, även om det så klart går. Ännu svårare har det blivit i och med att intresset för anonymitetstjänster har ökat.
60-åringen dömdes av tingsrätten, som ansåg att brottet var allvarligt. Det kunde ha blivit fängelsedom samt ett absurt skadestånd, i alla fall om åklagarsidan fått sin vilja igenom.
Men tingsrätten valde att utdela straffet villkorlig dom och dagsböter på sammanlagt 10000 kronor. Rent spontant tycker jag att det låter som ett straff som är betydligt mer sansat, med tanke på vad grövre brott ger för straff.
I maj 2008 tilldelades en 31-årig man i Linköping samma straff, villkorlig dom och 10000 kronor i böter, för att ha fildelat 4600 låtar och 30 filmer genom att göra dem tillgängliga via Direct Connect. Det här målet var då det största i sitt slag i Sverige.
Fildelningens stora gråzon
Jag har aldrig tagit direkt ställning mot huruvida jag tycker fildelning ska vara ostraffbart eller inte. Det är inte så enkelt som svart och vitt, utan frågan befinner sig utan tvekan i en stor gråzon.
Å ena sidan förstår jag att upphovsrättsmakare känner frustration när deras verk kopieras fritt på nätet. Det måste vara jobbigt för små och mellanstora band och filmbolag.
Jag råkar själv ut för att mindre nogräknade bloggare kopierar mina bloggposter rakt av. Jag skulle ljuga om jag säger att det inte irriterar mig. Men jag har i alla fall inte polisanmält det, utan istället försökt förklara läget för sajtägaren och i 99% av fallen löser vi det fint (den andra procenten står för en kille som kallar sig för SEOLokal, som notoriskt återpublicerar andra bloggares artiklar under sitt eget namn för att bygga upp ett varumärke som kompetent).
Men samtidigt tycker jag det verkar sjukt att polisens redan strama resurser ska läggas ner på sådant här. Det är en sak att gå efter personer som kommer över material från filmbolagen och som satt i system att tanka upp nya filmer på fildelningsnätverk, men att jaga 15-åriga skolelever som laddat ner 24 filmer känns inte helt okej.
”Vi ska inte jaga en hel generation!”
De flesta tonåringar laddar ner upphovsrättsskyddat material, och det tycker jag är en väsentlig statistik. Man kan inte börja jaga en hel generation. Politikerna har sagt att så inte kommer ske, men åtalet mot den 15-årige pojken bekräftar att politikerna snackade skit.
Jag är tillräckligt cynisk för att tro att Antipiratbyrån ändå kommer att försöka få till ett par fällande domar mot ungdomar, för att statuera avskräckande exempel. Det tråkiga är att de enskilda individerna som döms till dryga böter kommer att få en hemsk start i livet.
Att hamna i polisregistret och dessutom skuldsättas för någonting ”alla” sysslar med när man är 15-år är rent grymt. Det kommer att jaga personen i all evighet. Jag påstår inte att det ska vara okej att bryta mot lagar – snarare att vi borde se över just de här lagarna. Är det verkligen nödvändigt att göra det olagligt att ladda ner material, så länge det handlar om privat bruk?
Gråzoner inom vem som borde dömmas
Jag kan hålla med dem som tycker att om man begår ett brott, får man ta sitt straff. Så måste det fungera.
Men i fallet fildelning är det något de flesta ungdomar – och äldre – sysslar med. Det kan inte jämföras med exempelvis våldsbrott, rån och stöld. Ja, du läste rätt: jag skrev stöld. Piratkopiering är inte stöld. Det är ett brott mot upphovsrätten, på samma nivå som att fotostatkopiera studiematerial. Fildelare som åtalas, görs det inte för stöld, eftersom man bara gjort en kopia, man har inte stulit originalet.
Att så många idag tror att kopiering av upphovsrättsskyddat material verkligen är stöld, är ett resultat av en väldigt framgångsrik lobbyverksamhet från mediaindustrin. Jag är medveten om att jag nu låter som om jag propagerar för Piratpartiet, men jag konstaterar bara fakta. (Och om någon undrar, så är jag inte Piratpartist, fast jag sympatiserar med vissa av deras åsikter.)
I fallet fildelning borde man se över lagarna. Ska intrång i upphovsrätten verkligen vara ett så pass allvarligt brott att det kan ge fängelse? Det är en sak att gå efter personer som tjänar pengar på det här (även om domen för The Pirate Bay var i det värsta laget), eller personer som satt i rutin att sno material direkt från exempelvis film- och musikbolagen för att lägga upp på nätet.
Men att polisen ska jaga barn som tankat hem några filmer är faktiskt rätt sjukt.
Avslutningsvis vill jag understryka att jag på intet sätt tycker att all fildelning är positivt. Som jag skrivit är det inte svart och vitt. En person som jobbar med filmredigering och har tillgång till det senaste långt före alla andra, och som lägger upp filmerna på torrent-sajter innan de nått bio, begår ett brott och de tycker jag förtjänar straff.
Men en 15-årig pojke som laddat ner drygt 20 filmer han vill titta på för privat bruk, är inte lika lätt att bedöma. Det är knappast så att pojken, om han inte kunnat fildela, gått och köpt alla filmerna (jag tänker då närmast på skolelevers obefintliga ekonomi) så filmindustrin förlorade inga pengar. Däremot kanske hans filmintresse frodas, vilket framöver leder till många biobesök och inköp av exklusiva Bluray-boxar av favoritfilmerna. Vem vet?
Uppdatering: Johan E. Johansson har skrivit en utmärkt kommentar på mitt inlägg, där han kommer med andra perspektiv på en del av det jag skrivit. Läs den bloggposten också!
